- Guidningar & undervisning
- Samlingar
- Aktuellt
- Utställningar att hyra
- Kafét
- Museishopen
- Mötesutrymmen
- Lotta Svärd
Organisationens uppkomst - Verksamhet och
utveckling - Lottamärket
- Utrustnings- och
insamlingssektionen - Fältkökssektionen
- Sanitetssektionen
- Kansli- och
förbindelsesektionen - Strålkastarlottorna
- Smålottorna
- Lottadräkten
- Syvärantavillans historia
- Lotta Svärd Stiftelsen
- Länkar
organisationen lotta svärds
verksamhet och utveckling
Enligt stadgarna för organisationen Lotta Svärd skulle den verka för att höja folkets försvarsvilja och moraliska dygd samt hjälpa skyddskårsorganisationen. Organisationen utvecklades kraftigt under hela 1920-talet och år 1930 var medlemsantalet 60 000. Antalet medlemmar ökade i medeltal med 6 % per år. Organisationen växte slutligen till världens största kvinnliga frivilliga försvarsorganisation. Vid antagandet av nya medlemmar fästes ingen uppmärksamhet vid politisk inriktning eller civilstånd. År 1944 hade organisationen ca 240 000 medlemmar (av dessa var ca 50 000 flicklottor). Den politiska inriktningen eller civilståndet spelade ingen roll. Antalet är betydande med tanke på att Finlands befolkning då till antalet var dryga 4 miljoner. I praktiken var lottornas viktigaste uppgift att ta över männens arbetsuppgifter för att frigöra flera män för försvarsuppgifter. Redan i ett tidigt skede blev man medveten om att ifall ett krig skulle bryta ut skulle hela folket tvingas delta i försvaret. Man visste redan då att mansstyrkorna omöjligt skulle räcka till. Lottorna tog emot utmaningen och frigjorde slutligen med sin verksamhet upp till 100 000 man för försvarsuppgifter. Av dessa kunde 50 000 män beväpnade bege sig till fronten. Lottornas verksamhet var däremot strikt vapenfri.
Organisationen Lotta Svärd väckte på ett tidigt stadium uppmärksamhet och gensvar i våra närmaste grannländer. Inom kort upprättades i flera av dem liknande organisationer. I Sverige, Norge, Danmark och Estland följde man finskt mönster.
Lottakurs i Tusby på Stridshögskolan 2.7.1933.
Organisationen Lotta Svärds verksamhet indelades i olika sektioner och inom ramen för dem utförde lottorna ett flertal olika uppgifter. Utöver arbetet till förmån för skyddskåren, samarbetade lottorna även med andra välgörenhetsorganisationer.
Under nödåren gav man finansiellt stöd till mindre bemedlade, och man stödde dem också med kläder och livsmedel. Att stöda föräldralösa barn, änkor och krigsinvalider hade redan tidigare hört till lottornas arbetsområde.
Fanni Luukkonen (1882-1947), organisationens ordförande 1929-1944.
verksamhet och utveckling
Enligt stadgarna för organisationen Lotta Svärd skulle den verka för att höja folkets försvarsvilja och moraliska dygd samt hjälpa skyddskårsorganisationen. Organisationen utvecklades kraftigt under hela 1920-talet och år 1930 var medlemsantalet 60 000. Antalet medlemmar ökade i medeltal med 6 % per år. Organisationen växte slutligen till världens största kvinnliga frivilliga försvarsorganisation. Vid antagandet av nya medlemmar fästes ingen uppmärksamhet vid politisk inriktning eller civilstånd. År 1944 hade organisationen ca 240 000 medlemmar (av dessa var ca 50 000 flicklottor). Den politiska inriktningen eller civilståndet spelade ingen roll. Antalet är betydande med tanke på att Finlands befolkning då till antalet var dryga 4 miljoner. I praktiken var lottornas viktigaste uppgift att ta över männens arbetsuppgifter för att frigöra flera män för försvarsuppgifter. Redan i ett tidigt skede blev man medveten om att ifall ett krig skulle bryta ut skulle hela folket tvingas delta i försvaret. Man visste redan då att mansstyrkorna omöjligt skulle räcka till. Lottorna tog emot utmaningen och frigjorde slutligen med sin verksamhet upp till 100 000 man för försvarsuppgifter. Av dessa kunde 50 000 män beväpnade bege sig till fronten. Lottornas verksamhet var däremot strikt vapenfri.
Organisationen Lotta Svärd väckte på ett tidigt stadium uppmärksamhet och gensvar i våra närmaste grannländer. Inom kort upprättades i flera av dem liknande organisationer. I Sverige, Norge, Danmark och Estland följde man finskt mönster.
Lottakurs i Tusby på Stridshögskolan 2.7.1933.
Organisationen Lotta Svärds verksamhet indelades i olika sektioner och inom ramen för dem utförde lottorna ett flertal olika uppgifter. Utöver arbetet till förmån för skyddskåren, samarbetade lottorna även med andra välgörenhetsorganisationer.
Under nödåren gav man finansiellt stöd till mindre bemedlade, och man stödde dem också med kläder och livsmedel. Att stöda föräldralösa barn, änkor och krigsinvalider hade redan tidigare hört till lottornas arbetsområde.
Fanni Luukkonen (1882-1947), organisationens ordförande 1929-1944.