syvärantavillans historia
ärantavillans historia börjar redan år 1869 då Birger Lundahl köpte tomten av Alexander Magnus de la Garde som givit strandparcellen namnet Syväranta. De la Garde ägde Gustavelunds herrgård i närheten av Tusby kyrka. Lundahl lät bygga en villa på tomten Syväranta. År 1976 sålde han den vidare till senator Victor von Haartman. Villan bytte ägare i snabb takt och redan tre år senare hade Syväranta övergått i Gotthard Björklunds ägo. Björklund bodde själv i S:t Petersburg och hyrde ut Syväranta. Hyresgäster hos Björklunds var bl.a. änkan Lovisa Ast, köpmannen Isak Unovius samt apotekaren och bankdirektören Clas Robert Lilius.

Syvärantas villa 1937-1947
Syvärantas villa under lottornas tid, 1937-1947.


År 1904 såldes Syväranta till titulärrådet Konstantin Kapitanowitsch Uschkoff och hans fru Theresa Walentinova för 35 000 rubel. Uschkoffs tid på Syväranta var ställets blomstringstid. Konstantin var förmodligen den nästrikaste mannen i Moskva, så det fanns gott om pengar för en restaurering av villan och trädgården. Man lät bygga en springbrunn i trädgården och längs gångarna anlades planteringar. Ankor, gäss och påfåglar införskaffades för att ge liv åt gården. I Syvärantas trädgård finns än i dag föremål som minner om Uschkoffs tid. Konstantin och Theresa lät pryda trädgården med ett tiotal olika marmorstatyer. Av dem finns endast en kvar, en kvinnofigur kallad Josefina. Spindelvävsporten under Uschkoffs tid var dekorerad med två förgyllda och rubinprydda spindlar.

Musiken spelade en central roll i Uschkoffs liv. Konstantins andra fru, Theresa, var en skicklig pianist och i villan fanns på den tiden tre flyglar. Kapellmästaren Sergei Koussevizky var titulärrådets svåger och Theresas syster var gift med den världsberömda bassångaren Shaljapin. Syväranta besöktes flitigt av dessa musikens stormän.

Då Theresa Uschkoff år 1916 blev änka flyttade hon till familjens villa i Schweiz och sålde Syväranta till en dansk läkare vid namnet Carl Herman Hansen. Spindlarna från spindelvävsporten tog fru Uschkoff troligen med sig.

Familjen Hansen ville trots allt inom kort återvända till Danmark. Villan fick sin första finska ägare i det självständiga Finland. Syväranta köptes av Onni W. Tuiskus stiftelse (Finska journalistförbundet) som grundade ett vilohem för finska journalister i villan. Under de första somrarna besöktes vilohemmet av bl.a. Helsingin Sanomats ledarskribent W.W. Tuomioja med familj, Einar Böök och Yrjö Niiniluoto.

publik till pjäsen "Skattjakten" 1923
I Syvärantas trädgård sommaren 1923 uppförde
vilohemmets gäster Katri Ingmans pjäs ”Skattjakten”.


Utöver dagstidningsskribenterna beboddes Syväranta av flera ansedda författare såsom Eino Leino, Uuno Kailas, Olavi Paavolainen och Einari Vuorela.

Lottor vid porten
Lottainstitutets kursdeltagare vid Uschkoffs spindelvävsport.


Att upprätthålla vilohemsverksamheten visade sig vara olönsamt i längden. Tuiskus stiftelse sålde Syväranta till organisationen Lotta Svärdår 1936. Behovet av skolning inom organisationen hade ökat betydligt på 1930-talet och organisationen kom överens om att grunda ett lottainstitut i Syvärantavillan. Institutet var verksamt ända till 1944 då organisationen upplöstes och fastigheten Syväranta överfördes i form av ett gåvobrev till den av lottorna grundade stiftelsen, Vårdstiftelsen för Finlands Kvinnor (nuv. Lotta Svärd Stiftelsen).

Villan förstördes i en eldsvåda i april år 1947. År 1995 lät Vårdstiftelsen för Finlands Kvinnor bygga en ny huvudbyggnad, som till fasaden påminner om den gamla nerbrunna villan. Byggnaden är ritad av Irmeli och Markus Visanti. I den nya villan verkar nu Lottamuseet.

Syvärantas ägare:
Alexander de la Garde
Birger Lundahl
Viktor von Haartman
Gotthard Björklund
Konstantin Uschkoff
Carl Herman Hansen
Onni. W. Tuiskus stiftelse (Finska journalistförbundet)
Organisationen Lotta Svärd
Vårdstiftelsen för Finlands kvinnor (nuv. Lotta Svärd Stiftelsen)

KÄLLA: Holma, Sirkka, 1990: Tuusulan Rantatie Pekka Halosen aikaan.
Koskimies, Airi och Rafael: Finlands lotta. WEILIN & GÖÖS 1964.