lotta svärd organisationens uppkomst
Under tiden för Finlands självständighetskamp började kvinnoorganisationer frivilligt stöda försvarsarbetet. Till en början var verksamheten närmast att proviantera skyddskåristernas möten- och övningar, men verksamheten utvecklades och kom strax att omfatta även underhåll- och vårduppgifter. Då det inte fanns några direkta förebilder var verksamheten till en början mycket brokig. Benämningarna för verksamheten var likaså många. Man talade om "Skyddskårens kvinnoavdelningar" (Suojeluskunnan naisjaosto) och om "sysällskap" (ompeluseurat). I Kuopio grundades en förening vid namnet "Skyddskåristernas värdinnor" (Suojeluskunnan emännät). Troligen användes namnet Lotta Svärd för första gången i Riihimäki 19.11.1918 då de lokala kvinnorna grundade Riihimäkis Lotta Svärd. Före Riihimäki föreningen grundades, hade general C.G. Mannerheim vid Frihetskrigets slutparad den 16.5.1918 på Senatstorget i Helsingfors i sin dagorder ihågkommit kvinnornas insats i de gemensamma ansträngningarna och yttrade som tack: "På slagfältet som barmhärtighetssystrar eller som Lotta Svärd eller i outtröttligt arbete hemma för att utrusta och förpläga soldaterna, överallt, på alla områden, har Finlands kvinnor verkat i tysthet och anspråkslöst utan att tänka på sömn och vila".


J.L. Runebergs verk ”Fänrik Ståhls sägner”
illustrerades av bildkonstnären Albert Edelfelt
(1854-1905).

Det slående Lotta Svärd namnet hade Mannerheim lånat ur J.L. Runebergs verk "Fänrik Ståhls sägner". I dikten Lotta Svärd beger sig soldat Svärd ut i krig och tar med sig sin fru Lotta Svärd. Soldat Svärd stupar i dikten, men hans tappra fru Lotta stannar på fronten för att hålla kantin och ta hand om de skadade soldaterna. Dikten är fiktiv och handlar om det Finska kriget år 1808-09, men troligen har kvinnorna i Finland redan då stött soldaterna i deras tunga uppgift.

Lotta Svärd -föreningen registrerades i föreningsregistret 9.9.1920. Skyddskårernas dåvarande överbefälhavare överste Didrik von Essen gav sitt starka stöd till grundandet av föreningen. Den egentliga verksamheten anses ändå ha börjat först 22-23.3.1921, då representanter från de olika distrikten samlades till ett möte på Officerskasinot i Helsingfors under ledning av centralstyrelsens första ordförande Greta Krohn.


Den riksomfattande Lotta Svärd organisationen distrikt grundades parallellt med skyddskårsdistrikten.

Lotta Svärd Organisationens upplösning
Freden var ödesdiger för flera finska organisationers existens. I vapenstilleståndsavtalets 21 paragraf konstateras att alla fascistiska och halvfascistiska organisationer i Finland måste läggas ner. Definitionen på en fascistisk organisation gjordes av den sovjetledda kontrollkommissionen. På dessa grunder upplöstes skyddskårerna den 7 november 1944. Som man ofta felaktigt tror upplöstes inte lottaorganisationen i detta sammanhang, utan Lotta Svärd organisationen upplöstes 23 november 1944 på order av den finska regeringen. Regeringen motiverade sitt beslut med att lottorna varit i nära samarbete med skyddskårerna.

Två veckor innan Lotta Svärd organisationens upplösning grundade lottorna Vårdstiftelsen för Finlands Kvinnor (nuv. Lotta Svärd Stiftelsen) och lyckades överföra en del av organisationens egendom till stiftelsen.

KÄLLA: Lukkarinen, Vilho: Suomen Lotat. WSOY 1981. Koskimies, Airi och Rafael: Finlands lotta. WEILIN&GÖÖS 1964.